Katastrofal säsong!
Fick en tidning av VK igår i brevlådan eftersom de har varit här nere och hälsat på mig och skrivit en artikel om mitt iv här nere. Artikeln avslutades med ett citat från mig. "Det här året... Usch! Jag hoppas att jag kan spela i slutspelet. Annars är det en katastrofal säsong" Tidningen kom lägligt, igår startade nämligen vår semifinalserie i bästa av fem matcher mot Dürntern.. Det är alltså bara att konstatatera att denna säsong är katastrofal, jag är nämligen inte skadefri och finns med på bänken - som ledare. Det är sjukt trist att gå in i en sån här period på säsongen, då varje match är otroligt viktig, och inte ens kunna spela. Jag säger bara "FY FAN FÖR SKADOR"
Hur skadeläget ser ut är fortfarande lite oklart. Jag spelar inte i dagsläget eftersom yttre ledbanden i knät är uttönjda samt att minisken är lite trasig. Alla som känner mig vet dock att jag är sjukt envis så för att komma tillbaka så fort som möjligt så går jag slaviskt på rehab och besöker en sjukgymnast. Jag är uppe med tuppen varje morgon för att cykla 30 minuter och göra de stbilitetsövningar sjukgymnasten rekommenderat. Han säger att han inte skulle bahandla mig varje dag om han inte trodde att det fanns nån chans att jag skulle hinna tillbaka redan denna säsongen. Det finns alltså en chans att jag spelar de sista matcherna på säsongen - om nu tränarna vågar sätta in mig. De var otroligt tveksamma till min sista match innan skadan eftersom jag redan innan hade problem med smärtor i knät mm. Jag lyckades dock intala dem att jag var frisk och två byten in i matchen visade det sig att jag inte var så hel i knät som jag trodde, eftersom jag skadade mig igen, och den gången värre än innan. Nu återstår det alltså att se om min envishet belönar sig redan i slutspelet eller om det kommer att resultera i att jag kommer vara väl förberedd till sommarträningen!
Första semifinalen vann vi dock relativt enkelt med 7-2. En match där vi var mycket bra i första och urusla i andra och tredje. Skärpning till imorgon då det smäller igen, denna nivå håller nämligen inte om vi vill bli mästare i år igen!
Hur skadeläget ser ut är fortfarande lite oklart. Jag spelar inte i dagsläget eftersom yttre ledbanden i knät är uttönjda samt att minisken är lite trasig. Alla som känner mig vet dock att jag är sjukt envis så för att komma tillbaka så fort som möjligt så går jag slaviskt på rehab och besöker en sjukgymnast. Jag är uppe med tuppen varje morgon för att cykla 30 minuter och göra de stbilitetsövningar sjukgymnasten rekommenderat. Han säger att han inte skulle bahandla mig varje dag om han inte trodde att det fanns nån chans att jag skulle hinna tillbaka redan denna säsongen. Det finns alltså en chans att jag spelar de sista matcherna på säsongen - om nu tränarna vågar sätta in mig. De var otroligt tveksamma till min sista match innan skadan eftersom jag redan innan hade problem med smärtor i knät mm. Jag lyckades dock intala dem att jag var frisk och två byten in i matchen visade det sig att jag inte var så hel i knät som jag trodde, eftersom jag skadade mig igen, och den gången värre än innan. Nu återstår det alltså att se om min envishet belönar sig redan i slutspelet eller om det kommer att resultera i att jag kommer vara väl förberedd till sommarträningen!
Första semifinalen vann vi dock relativt enkelt med 7-2. En match där vi var mycket bra i första och urusla i andra och tredje. Skärpning till imorgon då det smäller igen, denna nivå håller nämligen inte om vi vill bli mästare i år igen!
Kommentarer
Trackback
