Ina Rhöös

Vet att jag inte uppdaterar bloggen lika mycket nu som förr... har helt enkelt varken tid eller lust att sitta inne när det är svenskt sommarväder ute. Om vädret kanske jag bloggar en annan dag...

Hur som helst lyckades vi att förra helgen ta hem den femte guldmedaljen på två säsonger, efter att besegrat Red Ants Rychenberg i tre vinster av fyra spelade finaler. Segerresultatet i sista matchen skrevs till 8-4 men det kändes inte säkert förrän vi hörde slutsignalen. Anledningen till att det inte kändes säkert var att Red Ants i final nr 3 vann på straffar efter att ha hämtat in ett 4-7 underläge i slutminuterna... Som jag bloggat om tidigare blev det inget spel i finalerna för mig. Beslutet känns så här i efterhand bra eftersom det gick alldeles utmärkt även utan mig. Nu kan jag koncentrera mig på att bli helt frisk i knät för att kunna ge allt nästa säsong!

Här är lite bilder från dagen då vi vann...


Nu är jag riktigt trött så det är dags att sova. Sara kom ch väckte mig i morse kl 7 eftersom hon inte ville sova mer. Hon hoppade upp i soffan hos mig och la huvudet på min arm och sen låg vi och pratade 45 minuter innan vi väckte Julia och Anna för frukost. Det var en mycket mysig morgon och ett bra avslut på pyjamaspartyt! Var mysigt att ha er här tjejer!!

Tjao, Tschüss ein Schöne!

Har glömt att uppdatera er om hur det går med min skada... Glömt eller omedvetet undvikit det, vet själv inte vad.

Hur som helst så kände jag efter att ha träffat sjukgymnasten förra veckan att jag inte riktigt var redo för spel. Jag tänkte först chansa men kom på bättre tankar. Undrar om det är för att man blivit äldre :)

Anledningen till att jag inte ville chansa var att jag fortfarande har ont i knät. Det gör att jag inte kan koppla bort skadan och har i och med det en rädsla för att skada mig igen. Att spela med smärta och rädsla är inte bra. Pratade även med Kevin, landslagets sjukgymnast, och han sa nåt klokt. Han sa att man oftast vet själv vad som är det rätta, och om jag hade trott att jag kunnat spela så hade jag inte ens ringt honom. Sant. Klokt. Även Karin kom med en bra fråga. Vad är starkast. Glädjen jag skulle uppnå om jag chansade och kunde spela eller besvikelsen om det skadan skulle gå upp... Jag visste svaret direkt. Inget mer spel för mig denna säsong alltså. Tråkigt men sant!

Det bästa med allt det här är att de klarar sig sjukt bra även utan mig. Det visste jag i och för sig redan innan men ändå... Förra helgen hade vi två finaler. Första vann vi med 4-1 och den andra med 4-3. Hade vi inte haft en otroligt, fantastiskt grym målvakt skulle det blivit tufft. Nu har vi tre chanser på oss att avgöra, ev blir det redan på lördag!

Jag ska få vara med på bänken som spelare igen, inte bakom bänken som ledare. Vill sätta på mig Dietlikondressen en sista gång!

Här går det framåt med rehabträningen. Igår var jag ute och joggade med laget i 30 minuter samt kör massa riktningsförändringar med fart. I slutet av veckan tror sjukgymnasten att jag kan få ge mig på ruscher. LÄNGTAR!

Nu är det vår här nere! Var ute och promenerade 40 minuter imorse i solskenet. Det är nu strålande sol och 11 grader varmt, underbart! Nån som är avundsjuk? :)

Nu är det dags att fara och jobba!

Ha en bra dag allihop!

Fick en tidning av VK igår i brevlådan eftersom de har varit här nere och hälsat på mig och skrivit en artikel om mitt iv här nere. Artikeln avslutades med ett citat från mig. "Det här året... Usch! Jag hoppas att jag kan spela i slutspelet. Annars är det en katastrofal säsong" Tidningen kom lägligt, igår startade nämligen vår semifinalserie i bästa av fem matcher mot Dürntern.. Det är alltså bara att konstatatera att denna säsong är katastrofal, jag är nämligen inte skadefri och finns med på bänken - som ledare. Det är sjukt trist att gå in i en sån här period på säsongen, då varje match är otroligt viktig, och inte ens kunna spela. Jag säger bara "FY FAN FÖR SKADOR"

Hur skadeläget ser ut är fortfarande lite oklart. Jag spelar inte i dagsläget eftersom yttre ledbanden i knät är uttönjda samt att minisken är lite trasig. Alla som känner mig vet dock att jag är sjukt envis så för att komma tillbaka så fort som möjligt så går jag slaviskt på rehab och besöker en sjukgymnast. Jag är uppe med tuppen varje morgon för att cykla 30 minuter och göra de stbilitetsövningar sjukgymnasten rekommenderat. Han säger att han inte skulle bahandla mig varje dag om han inte trodde att det fanns nån chans att jag skulle hinna tillbaka redan denna säsongen. Det finns alltså en chans att jag spelar de sista matcherna på säsongen - om nu tränarna vågar sätta in mig. De var otroligt tveksamma till min sista match innan skadan eftersom jag redan innan hade problem med smärtor i knät mm. Jag lyckades dock intala dem att jag var frisk och två byten in i matchen visade det sig att jag inte var så hel i knät som jag trodde, eftersom jag skadade mig igen, och den gången värre än innan. Nu återstår det alltså att se om min envishet belönar sig redan i slutspelet eller om det kommer att resultera i att jag kommer vara väl förberedd till sommarträningen!

Första semifinalen vann vi dock relativt enkelt med 7-2. En match där vi var mycket bra i första och urusla i andra och tredje. Skärpning till imorgon då det smäller igen, denna nivå håller nämligen inte om vi vill bli mästare i år igen!

Första titeln för säsongen är säkrad. I lördags blev vi nämligen cupsegrare efter att ha besegrat Bern med 9-0 i finalen. Anledningen till att vi inte mötte ett bättre lag i finalen är att motståndare i cupen lottas. Vi slog då ut Red Ants redan i kvarten och hur Piranha Chur åkte ur vet jag tyvärr inte. Bern Capitals lyckades dock vinna sina matcher och fick spela final, men där tog det stopp. Ett silver i cupen är dock inte fy skam för ett lag som inte ens tog sig till slutspel.


För mig blev cupen en match bakom bänken men uppgift att peppa laget och ge tips främst till backarna. Är inte direkt så här jag hade hoppats att in säsong skulle sluta. Nu när allt det roliga börjar kan jag inte vara med igen. Just nu går jag på behandling och sjukgymnastik varje dag i hopp om att kunna vara med när finalrundan börjar. Snälla ni, håll tummarna för att det går. JAG VILL SPELA!

Annars är allt bara bra. På jobbet är det nu verkligen full rulle och jag ska jobba varje lördag hela mars så det blir en hel del med andra ord. Anledningen till att vi har så mycket kunder är att fotbillssäsongen sätter igång nu och vi har ett otroligt stort utbud, vilket gör att de flesta kommer till oss. Kul att ha massor att göra, dagarna går extremt fort!

Förresten... var vid vattenfallet i söndags, igen! Det hade jag verkligen inte trott att jag skulle besöka igen. Detta hoppas jag var sista gången, det är nämligen inte så intressant längre. Tror nämligen att detta var min 6:e gång denna säsong... :S

Sitter just nu och sorterar lite fotom från min tid i Schweiz. Det är helt otroligt vad jag har tagit mycket bilder här nere. Har dessutom insett att jag är i ett stort behov av en extern hårdisk. Nån som känner att jag är förtjänt av en födelsedagspresent? :)

Nu ska jag snart sova.. ska till sjukgymnasten redan kl 8 imorrn...

Kram och god natt!

Jaha... här kommer en redogörelse för min fantastiska innebandysäsong... eller ska nog snarare skriva min eventuella frortsatta innebandysäsong. Sitter nu hemma i soffan med ett svullet och smärtande knä. Denna säsong har verkligen inte varit min bästa då jag har haft i stort sett konstanta problem sen försäsongen. Det började med en cyklop i knät, vilket var extra bindväv i knät som växt till sig och orsakat smärtor. Eftersom de trodde att det var en överansträngning innebar detta för mig 12 veckors vila helt i onödan... det resulterade hur som helst i en artroskopi i början av september. När jag äntligen tyckte att jag börjat hitta formen igen fick jag en smäll på knät den 11 januari, en smäll jag inte trodde var så allvarlig, men det visade sig vara värre än jag trott. Jag har sen i januari rehabiliterat knät och gått hos sjukgymnast för att få bukt på smärtorna. Jag har inte heller spelat alla matcher för att inte utsätta knät för för hård påfrästning eftersom mina tränare har velat spara mig lite nu till cupfinal och slutspel som börjar på lördag. Igår lyckades jag iaf tjata till mig att få spela, korkad nog som jag är, och redan i andra bytet var olyckan framme igen. Jag kom i en skum närkamp, som jag normalt skulle klara utan större problem, men denna gång översträckte jag knät och är nu tillbaka på ruta ett igen! Det resulterade i att jag inte kunde spela mer igår och att jag till helgen definitivt inte kan spela cupfinalen. Nu återstår det att se hur detta utvecklar sig. Förhoppningsvis kan jag få vara med lite under slutspelet annars är det bara att förlika sig med tanken att denna säsong är över, mycket tidigare än förväntat.

Allt detta gör att jag just nu är riktigt riktigt låg... livet suger helt enkelt just nu!

Är precis hemkommen från sjukgymnasten och det var med lätta steg jag gick därifrån. Han konstaterade att jag missuppfattat min diagnos lite, det handlar inte om uttänjda ledband utan typ bristningar på ledbanden. Detta läker ihop av sig själv och inget jag kommer att få men av senare. Sweeeeeet säger jag :)

Nu är det även definitivt att jag inte spelar helgens All Star match mot det Schweiziska landslaget. Han tyckte det var riktigt dumt att göra det och hans ord är min lag...  Kommer bli två veckors rehab nu minst, sen blir det en utvärdering av knät efter det. Han var dock nöjd med knäts stabilitet mm, tyckte det såg bra ut!

Kommer bli en bra dag idag... Jobb, gym och middag med Helmi. Kan det bli bättre?

Tjao Tschüss!

Ok... för att göra det tydligt för alla... JAG HATAR SKADOR men tydligen verkar inte min kropp förstå det.

Ni undrar säkert, jaha, vad är det den här gången då, lite smått less på mina inlägg om just skador.

Den här gången är det ledbanden i knät som är lite uttänjda, minisken är lite trasig och detta medför att jag har vätska i knät som gör att jag har ont hela tiden. Det är ännu en gång högerknät som strular och jag börjar bli less, riktigt less! Fick beskedet igår och jag måste medge att det medförde att jag var låg resten av dagen. Ville helst gå och gräva ner mig någonstans...

Vi hade samling med laget för en halvtimme sen. Idag är det match mot Höfen, seriens jumbo. För dem är det seriens sista match match idag och hittills har de tagit noll poäng. Jag har svårt att se att det ska bli något idag heller. ur som helst spelar de inte Swiss Mobiliar League nästa säsong... Efter den här omgången är det två veckers paus för oss innan finalrundan sätter igång. Finalrundan innebär att sex av seriens åtta lag möts ytterliggare en gång. Det kommer att lottas om detta möte blir på hemma- eller bortaplan. Trots att jag är jättebesviken på att återigen vara skadad så är det ändå tur i oturen att det är nu eftersom jag inte missar några viktiga matcher. Vi hoppas nämligen på att jag ska kunna vara tillbaka på banan redan efter ca tre veckors paus från innebandy och X antar timmars rehab. Nu jävlar ska mina ben bli starka!

Tyvärr kommer min skada innebära att jag missar nästa veckas All star game. Detta är en match som spelas mellan alla utlänningar i serien och det schweiziska landslaget. Hade varit skoj att vara med men det är inget att göra åt. Dietlikon kommer först så nu ska jag bara se till att jag gör allt jag kan för att stå på banan när våran serie kör igång igen efter uppehållet.

Nu ska jag iväg till Hüenerweid och heja fram mina lagkompisar. Hopp Dietlikon Hopp!!!

Shit vad roligt innebandy är nu!!! Har haft två matcher i helgen och båda resulterade i vinst! Igår mötte vi Höfen, serins absolut sämsta lag, och vann efter typ kostat spel på deras planhalva med 9-0. Tredje perioden slutade 6-0 till oss vilket innebär att vi kanske inte får nåt direkt överbetyg för effektiviteten i de två första perioderna.

På kvällen blev det som befarat en hel del snö vilket resulterade i att busresan hem tog lite tid. Kvart 01.15 var vi dock hemma och då hade jag sovit en stund i bussen så jag var inte alls trött. Det blev istället att mysa upp i Karins säng och kolla på fredagens avsnitt av Idol, mycket mysigt! Jag är så imponerad över hur duktig Kevin är, han är verkligen min favorit i denna tävling. Jag hoppas han vinner, för det tycker jag verkligen att han är värd!

Idag var det match igen, men mot ett lite bättre motstånd, nämligen serietrean Chur! Vi laddade upp inför match med att åka och besöka våran sjuka kompis Schögi för att muntra upp henne lite. Där blev vi bjudna på nybakade lussekatter, pepparkakor och kall mjölk, vlket var grymt gott. Det verkade vara precis vad vi behövde för jag tycker att vi spelade riktigt bra idag! Jag hade iaf hur skoj som helst och börjar nu känna mig någorlunda i form igen! Idag var min bästa match för den här säsongen och det absolut bästa är att jag inte känner mig så långsam längre! Hoppas känslan jag har i kroppen nu håller i sig för då kommer jag vara en mycket lycklig person!

Imorgon blir det eventuellt en joggingtur på förmiddagen, gymmet får vänta tills på tisdag, mina ben måste nämligen få lite återhämntning!

Kram och godnatt på er!

Matchen igår blev som tur är ingen flopp! Vi vann mot Red Ants Rychenberg med 4-1 efter att vi (Dietlikon) lyckats göra kvällens samtliga mål! Inte så illa:)

Det som är lite intressant nu är att "alla" bra lag i Schweiz är ute ur cupen redan innan kvartsfinalerna börjat. Vi är egentligen bara tre lag som borde kunna vinna cupen men de övriga två lagen, Chur och nu Red Ants Rychenberg, är redan borta. Nu är det bara för oss att se till att göra det vi ska så borde vi kunna ta hem cupsegern även denna säsong. Ska bli intressant att se om vi klarar av det!

Idag är det ny match, Dürntern borta. Det är en vanlig seriematch och jag hoppas att vi spelar bra så att det blir lika roligt som igår!

Nu kom Simi och Tanja så det är dags att fara!

Skriver mer en annan dag!

Hejs!

Vilken konstig känsla jag har i kroppen, känner mig mest tom. Hade verkligen hoppats på att vi skulle kunna göra en bättre insats i turneringen än vad vi faktiskt gjorde och det är det jag är mest besviken på. När det som mest behövdes så var vi totalt under isen... Semifinalen mot IKSU var fruktansvärt dålig från våran sida och det är synd att vi inte kan bjuda på roligare och bättre innebandy när vi för en gångs skull har så mycket publik. Skönt att vi lyckades knyta ihop säcken på söndagen och iaf ta hem bronsmedaljen, det är ju bättre än inget. Nu är det iaf över och det är inget vi kan göra något åt. Bara att ta nya tag och blicka framåt. På fredag smäller det nämligen igen med en ny måste match för oss, vi möter nämligen Red Ants Rychenberg i 1/8-delsfinal i schweiziska cupen. Det är vi och Red Ants som egntligen borde vara den givna finalen så det är trist att ett av lagen ryker så här tidigt... Hoppas att vi kan höja våran insats ett snäpp eller två så kommer det att kunna bli en rolig fredag!

Min egen insats var inte vad jag hoppats på. Jag har tappat mer än vad jag trodde efter skadan och känner mig mest seg och långsam i allt jag gör. Självförtroendet är inte på topp och det lyser garanterat igenom i min spelstil. Nu är det bara att börja kämpa för att hitta tillbaka till formen igen. Viktigt är att få tillbaka lite power i benen, just nu känner jag mig bara sjukt slö.

Knät mår väl som det förtjänar efter en sån här vecka... det är varmt och svullet så jag måste hitta en bra nivå för att jobba mig tillbaka i form samtidigt som jag inte överbelastar det. Måste nog rådfråga en duktig sjukgymnast, finns nog risk för att det blir för mycket kvantitet och för lite kvalité annars...

Är inte uttagen till nästa landslagsturnering i Tjeckien nu i månadsskiftet. Det var ett bra beslut av förbundskaptenerna att inte ta ut mig eftersom jag inte håller landslagsklass i den form jag är i nu. Hoppas dock att kunna komma tillbaka och visa dem att jag förtjänar en plats i truppen vid senare tillfälle! Det är iaf ett mål jag har och något jag kommer kämpa för! Grattis till alla er som tagit en plats och lycka till i turneringen!!!

Vill avsluta med att gratulera IKSU till EC-guldet, det var ni värda! Var superskoj att få träffas och hänga lite med er!!!

Oj oj oj, nu börjar det dra ihop sig. Vi har precis ätit en fantastiskt god lunch här pà hotellet och om 50 minuter är det dags för teori. Ser verkligen fram emot dagens match, kommer bli sà roligt!!! Det kommer bli en mycket speciell match eftersom vi ställs emot IKSU, "mitt lag" i Sverige... Jobbigt att känna att man lite tillhör tvà lag. En dag som den här tillhör jag dock Dietlikon pà alla sätt och vis och jag kommer göra allt i min makt för att vi slka gà vinnande ur den här striden. Hur det gàr, det àterstàr att se!

Första matchen gick enligt planerna! Norska laget var ungefär lika bra som vi hade trott och eftersom vi började första perioden pà bästa möjliga sätt vann vi den med 6-0. Andra och tredje perioden hade vi kunnat göra bättre ifràn oss men vi behöll bollen inom laget och de kunde bara komma pà nàgra chansartade kontringar mellan varven. Andra perioden slutade 1-1 och den tredje 4-0... Ger ett slutresultat pà 11-1. Helt okej!

Jag lyckades göra ett màl dagen till ära och tycker att jag gjorde en bra match i övrigt. Är mest nöjd med att jag lyckades bryta ett 3 mot 1 underläge :) De hade ju inte sà mànga kontringar sà det gäller att ta vara pà de chanser man fàr.

Imorgon bitti àker jag nog till Schaffhausen och hälsar pà IKSU. Vi har nämligen tre timmar att fördriva mellan frukost och lunch, det blir perfekt!

Nu ska jag gà upp pà rummet och njuta av ett helt kilo godis som min favorit Sofia hade köpt med sig till mig! Tack tack tack vännen för att du är sà snäll och har ansträngt dig sà mycket för att jag skulle fà precis allt jag önskat mig i godisväg. Idag tar nämligen mitt godislöfte slut... har inte ätit godis, chips eller liknande sen 1 augusti, känner mig mycket stolt över mig själv.

Imorgon möter vi det tjeckiska laget Dekanka... sàg lite av dem idag och de verkar rätt bra màste jag säga. ASka bli fantastiskt roligt att spela, längtar redan efter morgondagen! =)

Over and out!

Nu är det klart, fick precis besked fràn vàr läkare som just blev uppringd av förbundet som gav klartecken för spel. Wiiieeeeee, jetzt geht es los! :D

Oturen verkar fortsätta förfölja mig... Först blev jag skadad och lyckades ta mig tillbaka i tid till Europacupen, sen blev jag kraftigt förkyld men är pà bättringsvägen och nu... det sista... Jag har tagit dopingklassad medicin. HELT OTROLIGT! Det verkar inte som det är meningen att jag ska spela ikväll. Vet inte hur det blir än, vi väntar nu pà besked fràn Schweiziska Olympiska Förbundet, de har tydlignen möte om det nu. Det jag har tagit är en nässpray som finns med pà listan pà förbjudna mediciner.. Jag köpte det i förrgàr och fràgade dà apotekaren om det fanns med pà listan eftersom jag nu har viktiga matcher framför mig. Han sa att detta var tillàtet vilket jag dà trodde pà. Han hade uppenbarligen fel och nu àterstàr det att se vad som händer. Tog medicinen senast igàr förmiddags sà det är väl det som talar för att det trots allt kan vara okej att spela.

Oavsett om jag spelar eller inte sà fàr vi ikväll kl 19 hàlla tummarna, dà spelar vi nämligen mot Norge(Holmia)

Hàll en extra tumme för att jag ska fà spela!

Kram kram

Igår hade jag önskat att jag varit hemma i Sverige och suttit framför tv:n. För mig, som inte har tillgång till svensk-tv, blir det istället till att läsa artiklar på olika internetsidor för att hålla mig uppdaterad i allt från olika tvprogram, nyheter, skvaller och självklart innebandy . Igår var den mest intressanta artikeln om matchen mellan Mullsjö-Pixbo! Att nykomlingar brukar skrälla i början av serien är i och för sig inget ovanligt men som de gjorde det!!! När  Klockan står på 18.06 i tredje perioden börjar upphämtningen från ett 1-5 underläge... 2-5 (18.06) Fredrik Holtz ,3-5 (19.16) Gabriel Moberg , 4-5 (19.26) Fredrik Holtz, 5-5 (19.33) Fredrik Holtz. Ja ni ser ju själva, namner för dagen verkar vara Fredrik Holtz! Han måste haft en grym känsla i kroppen under de sista spelminuterna, en sån där känsla att "ge mig bollen, jag kommer göra mål -IGEN!" hum.. den har jag nog aldrig haft... skyller på att jag är back!=)

Mullsjös upphämtning är en enorm bedrift men något jag finner minst lika intressant är Pixbos kollaps. Pixbo är i mina ögon ett alldeles för rutinerat lag för att tappa en sån ledning i slutminuterna, men det var vi i IKSU också för den delen då det hände oss i SM-finalen 2006. Jag tycker  synd om spelarna för känslan de troligtvis hade i kroppen den sista spelminuten av matchen lär ha varit jobbig. Jag tror att de kände precis som vi i IKSU kände just i finalen mot Rönnby... det var en hemsk känsla att vara så rädd! Skulle velat ha sett hur det såg ut igår men för oss i IKSU innebar det att ingen i laget ville ha bollen och vi backar blev livrädda och slog långbollar så fort vi fick chansen. Så långt bort med bollen som möjligt... Det är konstigt att en sådan känsla kan smyga sig på då motståndarna kanske lyckats göra ett mål under matchens övriga 50 minuter eller som igår 58 minuter... men det är idrottspsykologi och det är väl just det som är tjusningen i denna snabba sport. Allt kan hända!

Är hemma från jobet idag. Känner mig inte alls pigg idag heller och eftersom jag inte har någon röst skulle jag ändå inte kunna jobba. Att vara försäljare och nästan stum är ingen lyckad kombination. Nu kan jag dessutom passa på att verkligen vila rösten så den kommer tillbaka så snabbt som möjligt, det är bra!

Trots att jag inte kände mig alltför pigg imorse var jag tvungen att åka på en liten utflykt. Jag och Karin begav oss iväg till Oerlikon och Unihocs lager. Jag har nämligen insett att jag på senare år blivit materiallirare. Från och med idag spelar jag med Top Light 29, fast med ett Badgeblad och en annan grepplinda. Inte mycket med den ursprungliga klubban som jag behöll med andra ord. Min nya klubba ser ut såhär :


Ska bli intressant att se om det blir en att behålla resten av säsongen...

Nu ska jag till apoteket och inhandla näsdroppar och nåt som är bra för slem i halsen...

Trevlig kväll!

Vann dagens match med 10-1. Jag var inte lika het som igår tyvärr. Var inte riktigt vän med bollen så jag hamnade i lite tidspress emellanåt helt i onödan. Bara att hoppas att det blir bättre till nästa match och ta nya tag! Lyckades komma ifrån matchen med en assist iaf, alltid nåt! :)

Ska gå och lägga mig nu har jag tänkt. Är lite sliten faktiskt... Tror det blir till att läsa lite i min bok först, då kommer jag somna på en sekund! Läser just nu Camilla Läckbergs bok isprinsessan, tror dock redan jag har läst den faktiskt :S Det är alldeles för mycket som är för bekant.. men men, nu är jag igång iaf så då ska jag läsa klart den med har jag tänkt. Har hennes fjärde bok med så den får det bli när jag är klar med denna.

Imorgon ska jag börja nytt jobb, ska bli riktigt skoj! Kommer ett inlägg om det i veckan!

Kram och god natt!